Bye bye Klaten!
Då var det dags att säga hejdå till Klaten som jag spenderat de senaste 3 veckorna i. Förutom den första 1,5 veckan då jag var sjuk så har jag haft en fantastisk tid här. Jag har fått träffa massor av nya, härliga, människor och det har varit så skönt att få komma bort från alla turister ett tag även om det innebär att människorna som bor här inte är vana vid vita människor och därmed vill ta bilder med en stup i kvarten. Känner sig som en kändis när man går runt på gatorna här vilket är både kul och ibland lite småjobbigt då folk tittar väldigt mycket.
Senaste veckan har varit fullspäckad och jag har haft det helt fantastiskt! I måndags jobbade jag på BPEC och hade låtsas-jobbintervjuer med mina elever. Det var riktigt roligt. Efter det så hängde jag med BuHeni (en av lärarna) resten av kvällen och hon och hennes man tog mig till stan på kvällen där vi köpte middag och satte oss i Stadsparken och käkade. Det var massa folk och det var riktigt mysigt!
I tisdags spenderade jag hela dagen i Solo (Surakarta) med Ukie (en annan lärare) och vi gick på bio tre gånger!!! Haha men kostar bion 9kr per film och det då även ingår dricka så är det svårt att hålla sig från att se flera. Det var en mysig dag och det var skönt att bara ta det lugnt och se på film under en dag!
I onsdags så åkte jag först till ett dagis och jobbade med barnen där. De var helt underbara och så otroligt artiga trots deras ålder på 4-6 år. Svenska ungar har mycket att lära kan jag säga! Efter ett par timmar på dagiset så åkte vi vidare till en nudelfabrik. De kallade det fabrik men det var snarare ett skjul och en massa risfält där de gjorde nudlar. Det var en häftig process och jag kommer alltid tänka tillbaka på det stället när jag käkar nudlar hemma nu. Vem vet, de kanske kommer därifrån? Efter detta så åkte vi vidare till en begravningsceremoni för en man som dött i en av lärarnas byar. Det kändes lite fel att vara där först eftersom jag inte kände människan men insåg efter ett tag att alla verkade väldigt glada över att ha mig där. Om det var för att jag bara var någon ny eller för att jag var västerlänning vet jag inte men jag gissar på det sistnämnda. Alla ville hälsa och ta bilder och jag fick extremt dåligt samvete för att allt fokus var på mig och inte på mannen som dött. Folk borde ju inte skratta och ta selfies med mig utan borde väl vara i sorg? Jag kanske bara inte förstår mig på indonesiska begravningar helt enkelt.
I torsdags åkte jag med BuHeni till skolor för att marknadsföra deras engelskaprogram och jag fick ge motivationstal för att de skulle kämpa i skolan och lära sig bättre engelska. Det var kul! Efteråt åkte vi till Solo och hon ville visa mig biografen. Jag sade att jag varit på 3 filmer i tisdags och hon svarade då: "Bara 3? Men då finns det ju massa kvar som vi kan se!". Folk gillar att gå på bio här verkar det som... Efter bion åkte vi vidare till ytterligare en skola där vi hade lektion, sjöng sånger och lekte lekar. Avslutade dagen med middag hos Rani (lärare). Underbar dag helt enkelt!
Igår så hämtade Rani mig klockan 7 på morgonen och så åkte vi iväg till hennes skola för lektion. Vi sjöng sånger, gjorde ordpussel och eleverna jobbade så hårt och jag hade en underbar lektion med dem. Efter skolan så åkte vi till Prambanan templet som är över 1200 år gammalt och så vackert. Det är helt otroligt att det fortfarande står upp! Avslutade dagen med avskedsmiddag för mig med alla i lärarteamet och deras familjer och det var ett perfekt avslut.
Nu ska jag packa det sista i väskan innan Bu Heni kommer och hämtar mig för att åka till tågstationen. Mot Jakarta!