28:e januari
Jag har suttit här och försökt att komma på vilket datum det är idag ett bra tag nu. Att komma ihåg vilken veckodag det är är tillräckligt svårt bara fet när man reser såhär så datum är ju nästintill omöjligt att komma ihåg.
Jag kom till slut fram till att det är den 28:e Januari, det är onsdag, jag befinner mig i Klaten på ön Java i Indonesien och jag jag beslutat mig för att komma ur radiotystnaden (säger man så?). Anledningen till att jag typ inte lagt ut något sedan jag kom hit är för att jag varit sjuk i 1,5 vecka (alltså sedan jag kom hit egentligen). Jag har inte den blekaste aning över vad det är för fel på mig. Jag har mått illa, varit så yr att jag kollapsat när jag stått upp i mer än 20 sekunder, jag har haft noll aptit och jag har svettats som en gris. Jag var hos läkaren, de sade att det var vädret vilket jag tyckte var ren bullshit eftersom min kropp borde vara van vid värmen nu efter att jag rest i den ett längre tag. Jag fick antibiotika, huvudvärkstabletter och pulver mot diarré, trots att jag sade att jag inte haft det. Skönt med läkare som lyssnar tycker jag men pulvret kommer väl till användning någon gång under resans gång. Bra ha grejer helt enkelt!
Så det enda jag har gjort i Klaten är att stirra in i mina fyra sovrumsväggar, läst Eat, Pray, Love (fick låna av Sam) och tvingat i mig vatten och små mängder mat. Inte riktigt så jag hade tänkt att spendera min tid här, jag skulle ju volontärarbeta, men det blir ju inte alltid som man har tänkt sig.
Idag är jag dock på strålande humör för jag mår mycket bättre, jag och Sam åkte till en mataffär och shoppade loss totalt för att fira att jag har fått lite av min aptit tillbaka och sedan lagade vi en pasta (INTE NUDLAR!!!) med aubergine, blomkål, broccoli, tomat, massa vitlök och kryddor. Efter att inte ha fått i sig annat än snabbnudlar och lite äpple då och då så kan ni ju tänka er hur magiskt gott detta smakade. Så, idag har jag både kunnat stå upp i en hel timme utan att svimma av OCH ätit en stor portion mat. HURRA FÖR MIG!!!
Jag försöker att bestämma mig för hur länge jag ska stanna här i Klaten. Mitt flyg från Indonesien går från Jakarta den 7:e februari så jag måste se till att ta mig dit innan dess. Jag vill så gärna de soluppgången över Mt. Bromo då jag har hört att det ska vara obeskrivligt vackert men det blir tajt med tid nu om jag ska hinns jobba något också. Nu klarar jag knappt av att gå upp gör trappan utan att bli snurrig i kolan så vill inte ens tänka på hut jag hade reagerat på ett berg. Det är så mycket jag vill göra här i världen!!!
Det är samma med vilka länder jag ska åka till här i Asien. Jag kommer på mig själv med att tänka att jag måste passa på att se så många länder som möjligt när jag nu ändå är här borta. Vad är det gör dumt tänkande egentligen? Jag tänker ju inte att "oooh, nu borde jag passa på att åka till Kroatien eftersom jag ändå ät i Tyskland" även fast båda är i samma kontinent. Jag kan faktiskt alltid åka tillbaka en annan dag och besöka alla andra underbara länder som Asien har att erbjuda. Allt måste inte göras på en och samma gång, även om jag bra gärna vill det ibland!
Nu ska jag vila så jag kan få bli helt bra!
Ciao!